torsdag 20 september 2012

Phu...

Idag var det sista dagen på arbetsförmedlingen. Skönt det!
Jag fick fortsätta med personregistreringen. Fast idag tog jag det mycket lugnt med arbetet, vi pratade mest. 
Det kändes som att dom förstod och insåg hur dåligt jag mår, både i kropp och själ.
Dessa dagar har varit tortyr, samtidigt så har det varit skönt att ha det gjort. Med tanke på hur hemska försäkringskassan är.
De tyckte att det inte alls är aktuellt med några jobbsökningar eller arbetsprövningar. Möjligtvis någon form av social verksamhet, just för att jag ska komma hemifrån och träffa andra människor.
Det var ganska kul att höra att de tyckte att jag var mycket social, och mycket positiv trots att de såg hur ont jag hade. Men det ligger inte för mig att berätta hur ont jag har, eller att spy galla över försäkringskassan, då jag är på en sådan utredning.
Det är visst många på dessa utredningarna som är mycket negativa pessimister. 
Jag tycker att det är viktigt att plocka efter ljusglimtarna i mitt liv, och njuta av det goda. Och det var också den uppfattningen som a-f´s personal fått om mig.

Jag har mina underbara nära och kära, dom ger mig mycket styrka och glädje!
Å vad jag älskar dom! <3

Det är skillnad på min blogg, där jag skriver av mig om en del. Här kan jag gnälla och beklaga mig, men det är ju också frivilligt att läsa vad jag skriver. 

2 kommentarer:

  1. Vad skönt att du träffat på vettigt folk! Vore ju bra med något som innebär att du får träffa folk utan att slita ihjäl dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Lotta. Just nu känns det bra.
      Trots min kropp, som jag är ovän med som vanligt.

      Radera