Bra tidsfördriv!

 Då jag sitter med mitt sticke så glömmer jag både tid och rum. Har jag då en bra ljudbok i öronen, så bara försvinner tiden för mig. 

Då jag åkte in till lasarettet den 14 september så hade jag garner och mönster med mig.

Melissa, min systers barnbarn kan behöva en tröja, och jag vet att Elvira vill ha det .

Astrid kom in till mig för flera månader sedan och sa att hon behövde en ny tröja, likadan som den hon hade, men den är för liten.

För några år sedan stickade jag en tröja till Therese. Sofie har pratat om att hon också vill ha en, fast grön. I samma veva som Astrid beställde sin tröja, så sa Sofie att hon han tänka sig en likadan som Therese.

Jag hade ju tur att jag var och köpte garnerna till dessa tröjor innan jag las in på lasarettet. Allt som är stickat på tröjorna har jag gjort nu då jag var inlagd. Plus att jag har stickat 2 par raggisar. Mycket bra tidsfördriv. Jag hade även datorn med mig, så jag satt även och tittade på film.

Nu är jag hemma igen, efter nästan 2 månader. Så nu ska jag vila och ladda mina batterier.

I lördags så ville Ture åka till morfar, Helmer skulle träna ishockey. Så fick det bli. Jag kom då med förslaget att vi skulle grilla korv till lunch. När Helmer och Fredrik kom så talade Helmer om för morfar att vi skulle grilla på gräset, och inte i grillen. Ni vet väl vem det är som bestämmer!!!

Hej, ljuva hem!

 Det har varit ett tufft år, 2026. Inget som jag vill vara med om igen.

Jag är lite envis och tjurig. Åkt väl hem lite för tidigt, och insåg inte hur sjuk jag var. Mitt tarmvred började nog redan innan jag åkte hem. Likaså lunginflammationen, tarmvredet gav mig njursvikten, och som lite följdsjukdomar så blev det även näringsbrist och vätskebrist. Jag har mycket minnesluckor.

Jag låg på IVA från torsdagen till måndagen, och i måndags kom jag till kirurgen avd 34. De ville skicka hem mig i tisdags, vilket jag inte ville. 

Däremot så tog jag permission i onsdags, och åkte hem några timmar mitt på dagen. Stefan jobbade, men Therese vabbade, så jag hade en back up ifall något skulle hända.

 Jag satt ute i solen med kaffe och glass, och njöt.

Igår hade jag tid hos stomi sköterskan. Jag fick bannor av henne, och hon talade om allvaret i min sjukdomsbild. Jag fattar nog fortfarande inte hur allvarligt sjuk jag varit. Efter besöket åkte jag hem. Det var skönt att komma hem, och sova i min egna säng, och vara klar i huvudet.

Nja, nu får jag tänka till, och vara rädd om mig.

….men det varade inte så länge

 Stefan hämtade hem mig i lördags. Läkaren sa i fredags att hon tyckte att det var ett bra förslag att åka hem en stund. Men tyvärr så ville inte personalen beställa sjukbil.  Lite diskussioner fram och tillbaka så sa en att jag ev skulle bli utskriven så då var det inte mycket att fundera på. 

Lördagen kom, och Stefan hämtade hem mig, skönt. 

Jag mörkade nog hur jag mådde. Och har nog minnesluckor under veckan. Men i torsdags så blev  det pådrag där hemma. Jag hade inget val, utan skulle bara in till akuten. Resväskan var ju redan packad. Sofie ringde ambulansen, tjejerna hjälptes åt att få iväg mig.  Det var fullt pådrag på akuten också, CT och full provtagning. Tarmvred, njursvikt, lunginflammation, totalt helt uttårkad och näringsbrist så hade de lite, bara lite att jobba med.

Fullt uppkopplad, och jag har nog fortfarande inte fattat hur sjuk jag varit. Och personalen har haft sin ”bur”. 

Igår hade de läget under kontroll, men det är överbelagt på 34:-an så jag får ligga kvar på iva, det blir nog någon hemgång i morgon, så då får jag byta avdelning. 

Idag har jag ätit stomi kost, segt nötkött, ingen hitt. Så jag vågade inte äta det. Potatisbullar i kväll, var väl okej. 

Dagens undersköterska och jag har varit på två långpromenader, och pratat handarbete, så kul!! Hon syr, virkar och stickar. Så vi hade bra samtalsämnen under promenaderna. 

Känner mig pigg!

 Jag har försökt att vara ute på promenader ett par gånger varje dag.

Men ibland så måste jag invänta sjukvårdspersonal, så då blir det inte så lätt.

Spännande! Vad blir det för mat??

Förra helgen då jag var hemma körde Stefan ner till affären, Hem kom han med fina nejlikor. Jonas tyckte att jag behövde uppmuntras. Tusen Tack Jonas och Millie på "Franssons livs"

Utslagen i ansiktet och på halsen har lagt sig.

I tisdags opererades jag.  Hade en förträngning, ev så var det den som utlöste problemet.  Jag har ju svårt med stomin, men den är bara tillfällig. Men tänk ifall läkarna på mag och tarm tagit mig på allvar redan i våras. Har ju legat inlagd nu i 5 1/2 vecka. 5 veckor till ingen nytta.

5 veckor semester!

Vad jag är trött på detta. I morgon är det 5 veckor sedan som jag checkade in på "Hotell växjö lasarett"

Tre lördagar i rad harjag åkt hem på permission. Himla skönt arr komma bort ifrån CLV

Och nu ser jag hemsk ut i ansiktet. Svullen och finnig, en biverkan av en sorts kortison som jag nu äter.

Mina taskiga soppor är inte alltid en hitt, så jag får ofta joggi och flingor.

Läkarna har inte vetat vad de ska göra med mig. Så de har haft kontakt med specialisterna i Malmö och Linköping. Jag har en förträngning, som måste bort. Planerad operation på tisdag. Och jag är skit skraj. 

 

Vad blir det fär mat?

                                                                         Ja, det är frågan.

                                                        Fruktsoppa och någon annan matsoppa. 

=ch så skulle jag få börja äta fast föda. Macka, gröt, kokt ägg smakade bra.

Till lunch fick jag kycklinglår file och kokt potatis. Mycket gott.

Och så var fast föda ett minne blott. Åter igen soppa. Fisk soppan smakade bra.

Inte blir jag mätt på en liten skål med varm soppa, och en ännu mindre skål med kall soppa.

Lite synd att de inte skriver vad det är för någon soppa.

Och så kom det ännu en dag med fast föda. Gröt, ägg, macka, kaffe och juice. Smakade bra.

Köttgryta och kokt potatis, så gott.

Och där fick jag återgå till flytande kost. Två varma soppor och drottningskräm.

Tur att sopporna är goda.

Jag är trött på detta!!

 Idag har jag gjort en Sigmoideoskopi. Typ som rektoskopi. Men läkaren kunde inte gå in mer än 20 cm. Läkarna vet fortfarande inte vad de ska göra med mig. De har funderingar på specialisterna i Linköping och i Malmö. Vad jag är trött på detta. Legat inne i över tre veckor nu, och har bara blivit sämre. Idag så träffade jag min läkare. Ifrågasatte lite om hur jag har blivit behandlad. Sa till honom att jag känner att jag blivit felbehandlad hela detta året. Han erkände att detta inte var bra skött. Han skulle bara våga säga något annat......

Trots att jag är svårt sjuk, så är jag pigg. Försöker att vara ute och gå minst 12000-13000 steg per dag.

Det är skönt att vara ute på promenaderna. Sara och Acke har också hämtat mig några gånger. Två lördagar i rad så har jag varit hemma på permission. Underbart att komma hem en stund. Tvätta undan lite och packa om min väska. Nej, tro inte att jag tänker använda sjukhuskläderna. Nej, jag har egna kläder med mig. Och eftersom jag går ner på stan, så vill jag se anständig ut. Sen vill jag inte ligga på lasarettet och känna mig sjuk.

Som tur är så tog jag med mig datorn då jag åkte in till lasarettet.

Och bästa tidsfördrivet, sticket. Jag stickar ju bara på tre olika tröjor.

Jag har varit lite dålig på att blogga. Men jag har inte orkat. Sticket tar ju sin tid, Lyssnar mycket på ljudböcker och tittar på film. Så jag har inte alls det drygt. Dagarna susar iväg..