tisdag 30 september 2014

Den sista september 2014

 Jag tänkte att jag skulle ha tagit ett bättre kort på sparkcyklen som mannen tog sig fram på i lördags, men det blir inte alltid som man har tänkt sig.
 På målarkursen har jag nu målat "God Jul" vin och snaps glas, sex av varje, alla med olika motiv.
 På foten står det 2014, och baksidan av vinglasen står det God Jul. Det ska bli kul att på julafton duka med dessa glas.
 I lördags var jag ju bara tvungen att köpa mig lite garn. Jag vill sticka båda strumporna på en gång, så därför blev det två nystan till strumporna, och så vill jag ha mig en sjal.
 Mannen har fått ett par strumpor där skaftet är 20 cm, men nu vill han ha ett par med extra långt skaft, så nu stickar jag ett par där skaftet 30 cm. Vi provmätte igår kväll, så jag skulle kunna sticka idag om jag fick lust. Perfekt tyckte mannen.
 
Det var lite trångt i fåtöljen då jag satt och stickade, och Elsa låg bredvid mig, men så gosigt!
Jag orkar inte göra något nämnvärt. Trött som bara den, och så värken på denna trötthet. Men visst hade vi roligt i lördags, och det är ju väldigt viktigt också.

Igår hade jag åter teletid med min smärtläkare. Jag berättade bla att jag lånat ut min magnetmadrass och kudde. Han är för härlig då han undrar varför jag gjort detta, och så undrar han hur det är för mannen att sova på madrassen. Och visst så är mannen hjälpt, annars hade jag kanske tagit bort madrassen ifrån hans säng, utan att berättat att han haft den där.

Tänk att jag har bara underbara människor runt omkring mig inom sjukvården. Jag tycker väl inte om att berätta om hur jag egentligen mår och mina innersta tankar och funderingar. För jag vill inte ha mitt sjuka liv, utan vill vara frisk och leva ett normalt liv. Men nu är det som det är, och jag får göra det bästa utav situationen. Och besöka mina underbara personer som försöker att hjälpa mig.

Tro nu inte att det bara är inom sjukvården som jag har underbara personer. O nej, jag har min underbara-fantastiska familj, som jag älskar över allt annat.

Ha en bra dag!

söndag 28 september 2014

Cykelfest 2014!

Igår var det åter dax, Linneryds marknad och cykelfest.
Dottern och svärsonen kom hem på middag, sen körde vi ut till Linneryds marknad. Mannen vill ha sin ål, och jag skulle köpa garn.
På fm passade jag på att förbereda kvällens middag. På cykelfesten har vi alltid middag, eftersom jag inte kan äta vadsomhelst.
Det är lättare att fixa lite förrätt och dessert till mig. De som ska bjuda oss på förrätt blir tillsagda att även servera en sallad utan dressing, och de som ska bjuda oss på dessert blir tillsagda att även servera lite frukt.
På förrätten fick de andra något med räkor i kanske smördeg, och jag åt sallad. Jättegott tyckte både mannen och jag.
Till middag hade jag lagat klyftpotatis med kalkonfilé i gorgonzolasås, sallad och lite annat tilltugg.
På desserten serverades det choklad fondue, och en massa frukter till. Mycket gott även detta, vi har aldrig smakat choklad fondue tidigare.
Då vi varit runt på de olika ställena samlades vi nere i bygdegården, där det var dans.
Fest arrangörerna gör ett fantastiskt arbete. Jag klarar inte av att cykla pga värken, så jag och mannen får alltid ställen så vi ska kunna gå. Men nu kan inte mannen gå. Vilken tur att han har denna el-sparkcykel på jobbet som han i helgen lånade hem. Det gjorde att vi kunde vara med.
Idag är vi båda trötta och sletna!

God Kväll!

fredag 26 september 2014

Inget roligt kapitel!.

I onsdags var jag åter hos tandläkaren. Denna gången var det den vanliga undersökningen, med röntgen bilder, och så var det avtryck till en krona till min rotfyllda tand.
Om 1 ½ vecka ska jag åter till tandläkaren, och då få kronan på plats.  Den tanden som jag rotfyllt kommer att totalt att kosta mig 8000:-
Däremot så har jag särskilt tandvårdsstöd, pga mina sjukdomar och mediciner, dvs en gång i halvåret har jag 600:-rabatt på undersökning, så min undersökning kostar "bara" 190:-. Men så har min tandvård i år kommit upp så mycket att försäkringskassan betalar hälften, tror jag.
Jag har tre tänder till som kommer att spricka sönder de också pga amalgamet, någon gång i framtiden. Därför ska jag ta bort amalgamet i dessa tänder innan detta händer.
Jag tror att tandläkaren sa att det skulle kosta mig ca 400:-/tand att ta bort amalgamet.  Det är skillnad på 400:- och 8000:-. Så det är inget att diskutera.

Mannens plågoande fortsätter. De sista dagarna har det varit bedrövligt, och inte tala om inatt. Vid halv fyra tiden bytte vi säng, då jag har en ställbar och det har inte han. Han hissade upp fotändan, och på så sätt lindrades smärtan något.
Han körde inte till jobbet förrän vid 10-10.30 idag.
Ledningen på hans jobb har kopplat i företagshälsovården, så nu händer det grejer. Så skönt de.
Om det nu är diskbråck i ländryggen som de tror kan det både snabbt gå över eller vara mycket segdraget.

Nu letar jag efter en ny partner.!!
Vi har cykelfest i morgonkväll. Eftersom jag inte klarar av att cykla, så får vi gångavstånd till förrätt och dessert, middagen har vi själva. Och nu är det nog mannen som inser sina begränsningar. Så han ska "nog" inte vara med. Klart att han ska äta middag med oss här hemma.
Vi får väl se hur det artar sig

Trevlig helg!

onsdag 24 september 2014

En vilodag kan behövas!

Ibland så springer jag på med dagarna.
På måndagarna är det egentligen för mycket, först med stickcafe´t, hem och äta lunch, därefter är det målarkurs. Ingen vila då inte.
Igår åkte jag med mannen in till Växjö och dottern. Då jag kommer till henne har hon varit uppe och låst upp, så Elsa och jag smyger in och sover vidare på soffan. Igår sov vi alla tre till 9,30, säkert mycket välbehövligt för oss alla. Jag hörde knappt då svärsonen stack till jobbet.
Vi var och hälsade på min systerson, dotterns kusin, som är nyopererad i sitt knä. Kul att träffa honom lite.
Mannen hade tid i Tingsryd på em, så jag tog färdtjänst hem.
Ja si den arme stackaren, vad ont han har.
Tur iallafall att han sover om nätterna, fast jag tror att det beror på att han har sovit på min magnetmadrass nu i en vecka, utan hans vetskap.
Han sov dåligt om nätterna pga smärta, så förra veckan fick han madrassen nerbäddad i sin säng, han fick även min magnetkudde. Första natten sov han inte bättre, men sen har han gjort det.
Så långe han har så här ont får han ha madrassen. Jag lider med honom.

Idag blir det en stillsam dag. Det är råkallt både ute och inne, så jag eldar för fullt i vedspisen.

Ha en bra dag!
P & K

söndag 21 september 2014

Asså, nu har han ont!

Härliga, soliga dagar har vi haft, ända tills idag. Jag har suttit ute och njutit. Hade behövt att städa, men skiten försvinner inte, utan finns kvar till en dag då det passar mig att städa.
"Pip-Elsa" har också tillsammans med Lotta njutit av vårt fina sensommarväder.
Elsa har svalt minst en, eller kanske fem pipleksaker, för hon springer runt med sina gose-djur och piper, gnäller, hela tiden.
I fredags kväll var vi bjudna till dottern den äldre och hennes sambo, givetvis så var Elsa med och busade med Signe. En trevlig fredagskväll med god mat och dryck.
Mannen har himla ont ifrån skinkan ner i benet. Ischias har jag sagt, och i måndags var han med dottern på hematologen, de har samma läkare, och deras läkare sa också ischias.
I tisdags var han på vårdcentralen, han förståd inte läkaren, mer än att han skulle gå till sjukgymnast.
Där var han i torsdags. Och i fredags hade han jätteont, tom så ont att han tog av dotterns värktablett.
I går pillade han i sig av mina, inte morfintabletterna, utan snäppet under.
Idag väckte han mig vid sex och ville ha värktablett, vid sju steg han upp och efter frukosten åkte han till akuten. Min man har väldigt ont vill jag lova. Dels att ta av mina tabletter, och sen åka in till akuten. Han som knappast tar alvedon i vanliga fall.
Läkaren på akuten tror att det är diskbråck så hon skickade en remiss på magnetröntgen, pratade med mannen om värktabletter, både om lyrica och tramadol. Hon skrev ut tramadol till honom, eftersom han ätit av mina och dotterns. Lite komiskt tyckte vi om lyrica, för den har jag också.
Idag kom svågern med sommartorpet (husvagnen) och ställde in den på vår loge. Mannen kunde inte hjälpa till pga smärtan, utan jag fick vara med och assistera.  Så nu dröjer det till april innan de kommer och hämta hem torpet.
Trist väder med regn har vi haft idag. Men jag får väl knappast klaga efter denna sommar och vårt härliga september väder.
Söndagskväll, och sängen ropar nu efter mig!
P & K, god natt!

torsdag 18 september 2014

Vilken lycka!

I söndags då jag höll på lite ute i trädgården, tänkte jag att jag nog inte skulle ha min armring på mig. men sen tänkte jag väl inte mer på de.
Däremot så på måndagsmorgonen saknade jag mitt armband.
Tog jag av mig min armring, eller, vad har jag lagt min armring?
Det blev en stor hjärnverksamhet. tänka, fundera och leta...
Dottern och svärsonen letade också i tisdags då de var hemma.
Jag frågade mannen, men han hade inte sett det, jaja du har väl lagt det på något konstigt ställe fick jag till svar av honom.
Illa till mod, och ledsen, bad jag mannen iallafall att han skulle följa med mig ner och kolla bland riset som jag klippt ner, och som han kört iväg med.
Mannen trodde inte att mitt armband skulle vara bland riset, men okej vi går väl ner och kollar.
Jag skulle bara ta på mig en tröja, och då fick jag även på mig mitt armband. Vilken lycka.  Knäppet hade öppnat sig, hade väl fastnat i tröjärmen.
Mannen fick en bamsekram av mig. Jag fick denna armring av honom då jag fyllde 20 år.
Nu ligger det i tryggt förvar i smyckeskrinet.

En annan fundering som jag har är varför är det så svårt att prata om sjukdomar och de innersta tankar och känslor. Jag har för övrigt inga problem med att prata. Dag eller natt, vaken eller sovande.
Det tål att ta en funderare över varför det är så.

onsdag 17 september 2014

Jag får panik!

Stackars lilla Lotta, hon har börjat kissa inne, magrat, och så dricker hon mycket.
Och vad gör väl då matte, jo hon ringer till djursjukhuset. hade tid där igår 15,30.
Dottern och svärsonen kom hem på lunch, för att sen köra Lotta och mig till Växjö djursjukhus.
In till Växjö försökte jag ha Lotta i en bur, vilket hon inte alls gillade. Hon tom kissade ner sig i buren.
Väl framme på sjukhuset var hon lugn, förutom då de skulle ta blodprover. Hon höll på/försökte att bita mig. Stackars lilla Lotta!
Veterinären misstänker urinvägsinfektion, ev kanske diabetes. Så vi ska lämna urinprov.
Eftersom Lotta är en hittekatt, och vi inte vet något om henne, så har vi ingen försäkring. Men hon är ju en familjemedlem. Sjukbesöket kostade "bara" 1724:-
Lotta och jag åkte med husse hem, så då fick Lotta ligga på mina axlar. Vad gör väl det om husse får bilen full med Lotta-bebisar.

 Väl hemma satte sig Lotta på bordet, och njöt i kvällssolen!
 Elsa har nog svalt en pipleksak, för hon bär runt på sina gosedjur och piper hela tiden. Humm, pip-Elsa
  Hjälp! Idag får jag panik.
Slängde ut mina rosor som jag haft i skålar, började med orkidé vattning, Ska slänga några och plantera om några. Och mitt uppe i allt kände jag att hungern tilltog.
Men jissus som det ser ut på diskbänken. Jag klarar inte av att ha den så uppställd.
Men vad ska jag börja??? mat? disk? blommor? skräp?
Hade jag varit lite smart så hade jag plockat in den rena disken först. Diskat undan skålarna sen, innan jag tog tag i orkidéerna. Som det kan bli då jag inte är klartänkt.
Funderar på om jag ska gå ut i solen, eller damma fönsterhyllorna. Humm... ett svårt val!
Bäst att njuta av solskenet, så här en sensommardag!
P & K

söndag 14 september 2014

En solig söndag!

Osämjan mellan mig och min kropp fortsätter. Jag är så trött, så jag vet knappast vad jag heter. Sover minst 12 timmar/natt, + att jag vilar/sover dagtid också.
Jag brukar annars vakna vid 4-tiden då jag äter kortison. Men nu sover jag till ca 9-tiden, trillar om kull i snarkelådan vid 20-tiden. Idag vaknade jag inte förrän klockan var över 10.
Men då hade vi haft en trevlig lördagskväll, då vi var i Växjö tillsammans med äldsta dottern och svärsonen hos yngsta dottern.

Idag har jag gått i en dvala, ända tills jag fick för mig att jobba lite i trädgården.

 Så jag klippte av solrosorna, men jag orkade inte dra upp dem, utan det fick mannen göra.
 Sen klippte jag ner kaprifolen på uterummet, och pockade bort grenarna i spaljén. Ännu mera jobb till mannen. Som om han inte har nog med jobb hela tiden här hemma på gården. Stackars min älskade man!
Fast i dag tog mannen sig en runda ut i skogen, kom åter hem med en keps full med kantareller.
Mannen och jag förtidsröstade i måndags. Ska kolla lite på valvaka, så länge jag tya.

P & K, mina vänner!

onsdag 10 september 2014

Vågen stegrar!

Jag och min kropp har dragkamp. Vi stretar åt varsitt håll. Kortisonet har ju både bra och dåliga effekter. Jag är konstant hungrig, så jag får ha koll på hur mycket jag äter, och vad jag äter. Har gått upp 3 kg på en vecka. Hur ska detta bli, ska ju äta kortisonet i 6 veckor.
Det är jobbigt att vara ovän med sin kropp, det var så pass att jag inte orkade gå på stickcafe´t i måndags.

I går hade jag tid hos min smärtläkare kl 10,00. Fick tiden av honom då vi hade telefonkontakt.
Men då jag skulle anmäla mig fanns jag inte med på listan.
Uppe på mottagningen tittade läkaren lite lustigt på mig, och undrade vem jag skulle träffa. Han hade missat mitt besök totalt, med han avbokade det han skulle göra, och förbarmade sig över mig.
Denne man är helt fantastik. Tänk om alla läkare vore som han.

Idag har jag varit hos sjukgymnasten i Tingsryd. Så nu är jag lite mör, men uppmjukad i nacke, axlar och rygg. Tar det lilla lugna nu och vila middag.

Ha en fortsatt bra dag!
P & K



söndag 7 september 2014

Tröttare än tröttast!

Det kostar på att ligga på topp. I fredags kom snickaren igen, för att fortsätta reparationen på stenladan. Mannen tog fritt ifrån sitt jobb, vilket även svågern gjorde. Fullt ös.
 På kvällen la mannen och jag i kräftburarna. Vilken underbart väder, strålande solsken.


 Det var även fint på lördagsmorgonen då vi plockade upp burarna.Vi hann tom att koka kräftorna innan snickaren och svågern kom. De pusslade ihop stenväggen, det blev så bra så.
 Och så var det åter dax för kalas. Vi tog välkomstdrinken ute i trädgården, en mojito, smakade bra, under tiden som mannen grillade.  På grillen låg det hel kotlettrad, kycklingfilé och majskolvar.
 Jag diskade undan allt innan jag trillade i snarkelådan. Mannen somnade direkt då gästerna hade åkt. Blev alldeles på tok för sent för mig. Och det känns idag minsann.
Jag försökte att sova både på fm och em igår, men kroppen är på högvarv, vilket inte jag är. Det gick inte att somna. Kortisonet gör sig påmint. Och så håller nacken på att gå av ;( känns det som.
Snickaren och svågern är här idag också. Tur att jag har matrester sen igår, för jag hade nog inte orkat laga middag.

Ha en bra söndag, och njut av det underbara solskenet!
P & K

onsdag 3 september 2014

Idag är jag i "fyllan"!

Hade någon sagt till mig för ca 5 år sedan att jag skulle ha djur i sängen , hade jag svarat aldrig några djur i min säng. Nu har jag både Lotta och Elsa i sängen, kanske att det inte är min säng längre, utan deras. För jag får ligga där det finns plats för mig.



 Förra veckan då jag var hos dottern i Växjö, var vi både på Indiskan och på Ecco.
Jag hittade en tunika som jag ville ha.
På Ecco hittade jag ett par skor som jag också ville ha.
Och vad passade bättre än att ge mor vad hon önskar sig.
För idag är mor i "fyllan"
 Den 3 september 1968, det var en strålande solskensdag, då föddes jag.
Den 3 september 1988 förlovade jag mig med min man.
Dubbelt upp att fira idag. På en härlig solskensdag!



10 röda fina rosor kom mannen hem med idag. Han vet ju vad frun vill ha.
 Under alla dessa år har vi hunnit med mycket, både roligt och tråkigt. Det roliga vill man minnas, och det tråkiga vill man bara glömma.
Dottern dy och pysen kom hem på middag i kväll, de kanske misstänkte att det skulle bli oxfilé. Till oxfilén blev det potatisgratäng och rödvinssky och lite därtill.
Nöjd med min dag, så ska jag strax trilla i snarkelådan.
Önskar er alla en God Natt!
PS. Hittade ett litet vitrinskåp på en Tingsryds loppis, ville bara ha skåpet, igår kväll körde mannen och jag för att hämta hem det. Så herrans bra det blev.

måndag 1 september 2014

Och så ringde det en läkare!

Som jag tidigare berättat så är inte min mage okej.
Alla mina blodprover var bra, men jag ville ändå lämna avföringsprov. Och efter lite tjat så gick sköterskan med på det.
Kalprotektinet ska ligga under 50, mitt låg på 528. Sköterskan sa att det var lätt förhöjt.
Idag så ringde det en läkare till mig, inte min vanliga, utan hans kollega . Jag frågade då lite om detta prov. Fick då till svar åter att det ska ligga under 50, och att mitt var lätt förhöjt. Jaha vad innebär det då? Jo om det ligger på 150-200 så är det en lätt inflammation. Nu då mitt låg på 528 så är min tarm lätt-måttligt inflammerad. 
Han pratade lite om hur vi skulle gå till väga med mig. Jag-Lisa, ett hopplöst fall.
Jag har ätit ganska så mycket med kortison de sista 10 åren, men nu är jag insatt på en kortisonkur iallafall, mindre kul tycker jag. Men jag slipper iallafall att ta semester, och slipper att boka rum på hotel CLV. För det är inget kul att ligga på lasarett.
Om jag kunde begripa varför jag måste vara envis då jag är i kontakt med sköterskorna om min hälsa. Jag är ingen normal standard person. Jag är min egna, och jag kör mitt race. Min morbus crohns följer inte alls de "vanliga" symtomerna. Det bara är så!

Var rädda om varandra, och njut av livet.
P & K