Jag brukar inte ha tid hos sjukgymnasterna dagarna efter varandra, knappt samma vecka heller. Men denna veckan hade jag torsdag i Tingsryd och fredag i Växjö. I Tingsryd har jag inte varit på en månad nu, (har ringt återbud för jag inte orkat ta mej dit)
Men hon började på med behandlingen, men fick backa hela tiden, hon har aldrig sett mig sån här, ändå är jag ju bättre nu. eller nej, men med alla piller så känner jag inte smärtan till sin fullo. Hennes behandling brukar mjuka upp min stelhet. Fasen vad ont det gjorde. Efter torsdagens behandling kan jag inte säga att jag känner någon förbättring.
Fredagsmorgonen började med att jag hade tele tid med läkaren ifrån vårdcentralen, igen. Vi gick igenom mig och mina piller som vi brukar. Sen berättade han om remissvaret ifrån smärtmottagningen. Vi var väl inte nått vidare nöjda med det. Fast om jag fattade det hela rätt hade smärtläkaren skickat remissvaret innan han fick min egenremiss. För han har visst bokat in en tid till mig i september. Jag fick uppfattningen att smärtläkaren skrivit två remissvar till vårdcentralen.
Förmiddagen fortsatte i ett lugnt tempo. Jag hade tid hos sjukgymnasten i Växjö kl 13,00. Så jag anlitade service resor, TAXI VAR GOD DRÖJ, de skulle ha hämtat mig 12,00 och kom 12,30. Vilken tur att jag vet vad jag ska ta vägen på CLV. Och det är tur att jag har lite effekt av hennes akupunktur, för jädra vad ont det gör. Det bara söker mig, hade jag inte legat i framstupa sidoläge, så hade jag trillat omkull. Hon sa att hon kände hur himla stel och spänd jag är.
På kvällen hade vi dottern dä och farmor på lite grillning.
Lördags förmiddagen tillbringade jag sovande på soffan, tills dottern dy och pysen kom hem. Hon hade bjudit släkten till kalas här hemma hos oss. Tyvärr så var dottern dä och pojken på konfirmation hos hans syster. Min systerdotter är sjuk så svågern stannade hemma hos henne, och så uteblev även min bror.
Vi grillade korv till lunch, därefter gick dottern här hemma och donade, och jag låg och halvsov, i väntan på kalaset, som var gott och trevligt. Ja, det var jobbigt med kalaset, så jag gick och vilade, tror inte att jag var saknad.
Värken, yrslen, dåsigheten och sen min mage på de. Vilken taskig kombination, den tar kol på mig.
Innan dottern och pysen körde hem, diskade de undan så det syns inte att det varit kalas här.
Nu är det söndag morgon, första frukosten är intagen, så nu ska det bli soffsovande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar