Idag har jag varit på ortopenden med min ländrygg.
Jag vet inte vad jag ska säga om detta besök. Men läkaren sa att jag måste visa min kropp att det är jag som bestämmer. Jag får inte lyssna på min kropp o låta den bestämma.
Jag måste röra på mig mycket, ut o dansa och roa mig, kanske inte bugg men tryckare.
Försöka göra mera här hemma, grejer som familjen gör idag.
Jag är ett obotligt fall, det går inte att göra så mycket med mig, utan jag måste leva detta liv. Men om jag inte rör på mig tillräckligt är det risk att jag blir ännu stelare och får mera värk.
När vi pratade om mina mediciner, så tyckte han att jag var full medicinerad, jag kan inte få mera. Och med alla mina piller så klarar jag mig utan mat.
Fast jag brukar inte alltid låta min kropp beställa, fast att vi är ovänner.
Jag brukar ha kul, rätt att jag vet att jag är dålig i flera dagar efteråt.
Men det är ju inte bara ländryggen, utan det är huvud, nacke och bröstrygg som är värst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar