Det är så påfrestande att inte kunna leva ett normalt liv. En frisk människa vet inte hur det är att aldrig vara smärtfri, att aldrig må bra och känna sig pigg.
Jag vill inte ha mitt sjuka liv, men har inget val, så därför försöker jag göra det bästa av situationen.
Med mina mediciner så får jag inte köra bil, och enligt smärtläkaren så får jag inte köra bil pga min trötthet. Denna kombination gjorde att jag sökte färdtjänst, och blev beviljad.
Så idag tog Elsa och jag vår premiär tur in till dottern dy i Växjö. Sen åkte vi med maken hem ikväll. Vilken känsla det var, att ringa efter en bil så där.
Fast jag tycker att det är mycket viktigt att inte missbruka en sådan här bra tjänst. Hade ju aldrig ansökt om färdtjänst om jag hade kunnat köra bil.
Men nu finns denna tjänst, och jag kan anlita den då jag behöver, men den dag jag inte behöver så kommer jag inte att utnyttja den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar