tisdag 26 november 2019

Ibland tar det tid!

I april valde Astrid ut garn till en kofta till sig. Men tyvärr så har sticket legat efter.
Men nu äntligen så är den färdig. Jag var tvungen att ha full fokus på arbetet, för det är svårt att riva upp om man stickar fel.
Där emot så är mössorna lättstickade. Det blev en grå till Melker och en rosa till Astrid.
Sticket är verkligen avkopplande.

4 kommentarer:

  1. Vilken söt kofta! Mönsterstickning är inte att leka med. Där vill man inte gärna repa upp. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Koftan var ett helsike att riva upp/sticka baklänges.

      Radera
  2. Ja, hur skulle vi klara oss utan en stickning. Fina saker du stickat.
    Kram!

    SvaraRadera