Det tar lite tid!

 Förra året fick jag hjälp med att damma tomtarna innan de sattes in i skåpet. Men tyvärr så får Astrid och Melker inte gå in till oss pga Corona. Så jag fick damma själv. Det är skönt då tomtarna kommit in i skåpet.

Advent ljusstakarna och stjärnorna väntar på att komma upp på vinden. Stefan ska få hjälpa mig, om jag står uppe på vinden så kan han skicka upp dem till mig.

Visst är det roligt!

 Igår kom Sofie och Fredrik hem, vi grillade korv till lunch.

Idag på förmiddagen ringde Sofie, hon undrade om jag ville baka bröd till dem. Klart att jag ville.

Det är kul att de tycker om mitt bröd. Då bröden var färdiga så skivade jag upp brödet. Sen kom Sofie och hämtade det.

Mindre kul är att vi inte får träffa barnen inomhus.

En bra kombination!

 Jag har alltid tyckt om Ulf Lundell. Så i kväll så sitter jag och lyssnar/tittar på honom. Han är på TV’n just nu: givetvis så har jag något i mina händer.

Det är väldigt avkopplande. Sen har försökt att städa bort julen. Och det tar sin tid.

Elsa och jag har gått Aspelund, å vad hon njuter att få springa lös, sniffa hoppa och skutta!

Önskar er en trevlig helg! Den blir kall, åtminstone i morgon, just nu har vi -10 grader. 

På med underställ och raggisar, och njut av det härliga vädret, inte ofta vi har snö och minusgrader, så i morgon ska vi njuta av vintervädret och grilla korv!

Fuck Cancer!

 Just nu är det många inlägg på Facebook om att man ska kopiera och klistra in på sin sida.

Jag läser inläggen, och skriver en kommentar. Men jag kopierar inte. Varför? Jo— jag har själv varit utsatt för cancer, indirekt. Detta kommer jag att ha med mig i hela mitt liv.

❤️❤️❤️❤️

Fuck Cancer!

Det är ett helvete att få Cancer, men det är inte enkelt att stå vid sidan om, som barnbarn, fru, eller mamma. Att stötta, finnas till hand, ställa upp till 500%. Visa sig stark och modig, men släppa loss tårarna i sin ensamhet, i duschen, och gråta sig till sömn varje kväll!

FUCK JÄVLA CANCER!

Min mormor fick livmodercancer 1990, tyvärr så redde hon inte ut det, utan hon somnade in september 1990. Stefan fick hodgkins 1999, han påbörjade cellgiften på hösten fortsatte på våren, och på sommaren var det strålning. Envis och viljan gjorde sitt, så han blev friskförklarad, vann över sin Cancer. Nästa slag kom 2011, då Therese fick sin diagnos, hodgkins. Hon fick cellgift på våren/sommaren,  slapp strålningen. Hon är lika envis som sin pappa. Vann han så skulle Therese också göra det.

❤️❤️❤️

Det gäller att njuta utav det goda!

Tiden går, och vi med den. Jag ser på Astrid och Melker att åren går.

Ibland då jag tycker att allt bara är skit, så brukar jag försöka vända på det, vad har jag? En underbar man, underbara ungdomar, super härliga barnbarn.  Vi bor bra på landet, och jag trivs här.

Var rädd om dig, och njut! 

Det är bara granen...

Stefan var ute i skogen och röjde, vissa granar måste bort. Men denna granen tog han hem, tyckte att den kunde passa hos oss. Nja, utsidan av granen var helt okej, den glesa sidan vände vi mot väggen. 
 Då jag satte dig belysningen så bara trillade granen, så Stefan fick ta hand om granen, då kom han på att den var ju mycket tyngre på ena sidan. Klart att den då bara trillar. Jag kom då på att vi kan lägga stenar i foten. Perfekt! Granen stod så fint.

Vad vi inte tänkte på så var det att stenarna gjorde att vattnet surnade. Fy vad det osade

Nej, nu skulle granen ut. Jag brukar asa granen på mattan, men det gick ju inte med alla stenar.

Japp, jag klipper ner granen, hum, vad lägger jag grenarna, jo i skottkärran. 

Ut och hämta skottkärran, öppna dörrarna på framsidan, och dra in kärran.  På detta vis så slapp jag allt barr både i vardagsrummet, hallen och ute på gången. Tänk så smidigt! "Man får inte vara fattig och dum".

Då granen var nerklippt så körde jag ut kärran, runt knuten till baksidan, där fick den stå tills Stefan tog och körde ner granen, och slängde den bakom ladugården.

Då granen kom ut, så försvann doften.

Resten av julpyntet får vara kvar, det är ju inte knut förrän på onsdag!

Gott Nytt 2021!

 2020 är ett år som vi inte alls vill uppleva igen

Inget har varit sig likt. Kalas och andra bjudningar har blivit inställda.  En annorlunda jul, och vi blev inte bjudna på nyårsfesten som vi alltid annars är.

Stefan och jag skulle sitta här hemma själva, men i onsdags ringde Sofie och undrade om hon och Fredrik fick komma till oss och skåla in det nya året!

Klart att de fick komma.

Fredrik har fått diagnosen Celiaki intolerant, och brödet jag har bakat har de fått. Så det var bara att baka nytt bröd, för vi skulle ha räktost till förrätt.

Det ena brödet jäste rejält.

Båda bröden blev goda.

Nyårsmeny blev så här!

Räktost på rostat bröd, och en salladsskål till Sofie.

Helstekt Oxfilén, rostade potatis och rotfrukter, och rödvinssås.

Fruktsallad och glass till kaffet. 

Vi hade det riktigt trevligt! Nu laddar vi för 2021 och hoppas på ett bättre år!