Jag och min kropp är riktiga ovänner. Vi försöker att gå varsitt håll!
Inatt har jag haft så ont utan att ens behövt röra på mig. Varje andetag jag tar känns, varje rörelse jag gör känns.Och sen så trött som jag är. Men jag försöker ändå att hålla skenet och humöret uppe.
Det känns bara så trist att jag ska behöva må så här efter att ha haft en trevlig vecka, okej helt trevlig var den inte, vi hade ju en djävuldag. Men bortsett ifrån den dagen.
Idag skiner solen, och då känns allt lite lättare, inbillar jag mig iallafall.
Har idag varit på utverdering av rehabgruppen jag var med i under våren.
Vi pratade om dittan och dattan, framtiden och baktiden.
Vad som har hänt, och vad som väntas skall.
Jag berättade vad mina läkare har sagt, vad det står i Rygginstitutets utredningspapper, osv..
Hon är yttligare en person som inte förstår vad Försäkringskassan håller på med.
Det har gått sex veckorsen sedan jag var på Rygginstitutet, och jag har fortfarande inte hört av F-K. Kan undra vad dom sysslar med. Ja, visst ja, dom har ju stor arbetsbörda, och besparingar. Dom stackarna....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar