Favoritblomman!

 Min mormor och morfar älskade blommor, speciellt liljekonvalj. De har liljekonvalj på gravstenen, mamma älskade också liljekonvalj, så det har hon också. Igår traskade jag och Astrid upp i hagen och plockade lite. När Therese kommit hem så tog vi oss en tur till upp till blomsterhavet.

På söndag är det morsdag. Givetvis så ska blommorna ner till deras gravplatser.

Då Therese och Christian skulle gifta sig var mamma och Stefans mamma och plockade mängder med liljekonvaljer som skulle stå i vaser på alla borden. Så fint.

När Astrid skulle döpas pockade dessa damer liljekonvaljer att även vid denna bjudning.

Iväntan på att ohyran på ormhasslen ska dö så får grenen hänga bakom ytterdörren. 

                                                Fast grenen pryder sin tillfälliga plats!

Det är inte lätt!

 Jag hjälper mammas man Erno en del.

I mars ringde jag till arbetsterapeuten i kommunen, de skulle höra av sig till Erno, vilket de inte ha gjort.

Idag ringde jag åter till terapeuten,  det har blivit en miss, men förhoppningsvis så hör de av sig nu. Jag skulle även fråga om en promenad scooter.  Fick informationen att jag skulle ringa till Region Kronoberg.

Jag ringde Regionen, och man måste ha en remiss ifrån sin läkare.

Ringer vårdcentralen. Sköterskan var osäker, så hon skulle kolla upp detta, och återkomma. Det tog inte alls lång tid för henna att ringa tillbaka, och där fick jag informationen att det är hjälpmedels centralen hos Regionen som fixar med detta.

Men nej, nu vet jag inte vem som har hand om detta. Fast jag tror mest på Regionen. För hon sa att det behövs remiss från läkaren, sen går regionen in och kollar i journalen, innan de bedömer om man är berättigade en promenadscooter, permobil eller vad det nu heter.

Phuu.... det frestar på. Tur iallafall och jag är skärpt i huvudet.

Jag har nål-filtat en fågel som jag skulle ha på en ormhasselgren i uterummet. En fin liten fågel. Men så när jag gjort en kompis och satt dit, så upptäckte jag att hela grenen och fågeln var full med löss. Ut med grenen och fågeln och duscha med såpvatten. Nu hänger renen bakom ytterdörren iväntan på att lössen ska dö. Alltid är det något!

Min terapi!

Min terapi och tidsfördriv är att sticka. Min vän Ann-Sofie fick se ett mönster på en sjal, hon funderade på om hon kunde sticka den. Men då hon fick se sjalen då jag började sticka så insåg hon att den var för svår för henne. Fast jag tror att hon hade fixat det. Vi skulle ju ha stickat varsin tillsammans.

            Jag har stickat i Viking garn, Kid silk, det är 77%kid mohair och 23%silke. 

Sjalen är så mjuk och go Jag är så nöjd med den.

 

Du är välkommen!

Att gå hemma 24/7 är inte kul. Jag har inte valt mitt sjuka liv.

Däremot så uppskattar jag verkligen då någon, som går/cyklar förbi och stannar på en pratstund, 

om det är någon som är ledig för stunden, eller är en pensionär kvittar, så bjuder jag gärna på en kopp kaffe, eller ett glas vin.

I lördags var vi bjudna på 90 års kalas. Acke fyller 65 år idag och Elvira fyllde 25 år för några veckor sedan. Båda två önskade sig pengar, Och de vet vad de ska göra med dem.

De fick även ett "kungaljus" med en liten vas med rosor i.

 

Vår-jobb!

Finns det något tråkigare att på hösten plocka fram höst och vinterskorna, och de är smutsiga och behöver impregneras? Klart att det finns tråkigare saker. Men smutsiga skor är inte alls kul. 

Så därför tvättar jag höst/vinterskorna på våren, och impregnerar den, sen ställer jag in dem i garderoben. På hösten gör jag detsamma med sommarskorna. Melker kom in då alla skor stod på dörrmattan. Han kunde inte förstå varför det stod 18 par skor på dörrmattan, och det var bara mormors skor. Jag kan heller inte förstå detta, för jag tycker inte om att köpa skor, så jag tycker att jag aldrig har några skor att ta på mig. Det blir väl så eftersom jag har problem med ena foten.

Valborgsmässoafton firade vi som vanligt med goda vänner, 

tyvärr så kunde Bettan inte komma pga deras sjuka hund, trist. 

Stefan pratade om att han skulle vara ledig fredagen den 2 maj, så då kom jag på att vi skulle hämta Helmer och Ture på torsdagen, och så kunde de sova över här. Slippa förskolan på klämdagen.

Så fick det bli. Vi hämtade killarna då Ture sovit middag. 

Vi körde hem dem på fredagen då Sofie och Fredrik kommit hem från jobbet.

Det blev lite jobb i trädgårdslandet. Helmer var duktig på att gräva, även att gödsla med koskit.

Ture tröttnade snabbt på landet, och ville in och leka, passade bra, då jag skulle laga middag.

                     Killarna gillar att hjälpa till med att köra in ved. Det ska börjas i tid.

Tyvärr så har inte killarna några arbetshandskar hos oss, så de lånade morfars.

Men i går då vi var i Tingsryd så köpte vi hem två par arbetshandskar.

Givetvis så var de ute och körde traktor, "den stora gröna". Ture får sitta i morfars knä, och Helmer bryr sig inte om att få ratta, han får ju sitta på passagerarsätet. 

Mysigt att få få om killarna, utan föräldrarna.!!

 

En trevlig Påsk-helg!

 På Skärtorsdagen så kom det tre söta påskakärringar och gubbe. De var så söta. Ture gick inte med, dels så är har lite för liten och så har han inte fått börja äta godis ännu. Då de hade gått färdigt så samlades vi alla här hos oss.

Vi hade ingen vanlig påskbuffe, utan vi hade lite annan mat. Mango-kyckling-gryta med ris, taco-låda och chicken nuggets och pommes strips.

Då vi ätit så gick barnen en skattrunda. Jag hade ritat vår och Thereses trädgård. 1: våran lada, 2: stenladan, 3: traktorgaraget,4: Thereses garage, 5: den andra ladan, 6: hönshuset, 7: vårt uterum. Vid varje siffra fanns det en bokstav, då barnen gått rundan fick de lite ut vad det skulle bli för ord. De var duktiga och kom snabbt på att det skulle bli "brunnen", och där låg varsin påse med en tröja och ett påskägg.  

Långfredagen tog jag det lugnt, för på påskafton var vi, tillsammans med Bettan och Jocke bjudna till våra goda vänner Anneli och Persan i Vislanda. Mycket gott och trevligt.

Påskdagen krabbade jag till det för mig, jag hade vägsyn, bokstavligt så stod jag på huvudet. Phu, inte kul, men jag hade tur i oturen iallafall.

Ann-Sofie, vännen min, och jag brukar pyssla lite. I julklapp fick jag ull, filtnålar och en skumgummidyna utav henne. Jag har aldrig gjort någon nålfiltning förut, så hon fick lära mig. Det var kul. Och jag har gjort  en liten tomte. Utan att skryta så är jag riktigt nöjd med honom.

Vi får väl se vad vårt nästa pyssel-projet blir. Mer nålfiltning, kanske pärlmålning, eller att måla efter nummer. Stickning är ju också kul, tycker jag!

Hur är det med sekretessen??

 Förra året var jag med Erno på vårdcentralen, för att fixa Apo-dos, skönt att få medicinen delad i påsar så slipper vi att hjälpa honom med att dela medicinen i dosett.

Detta fungerar jätte bra! men....

Erno lägger alla papper och brev i en hög på köksbordet, som jag sen får kolla igenom. I högen låg det en medicinlista, men inte Ernos. Jag kände paniken växa inom mig. Hade han fått fel medicin, och ätit i 1 1/2 vecka?? Phuu, vilken tur, det var rätt medicin i hans påsar. Det är skönt att veta att Erno har stenkoll på alla sina tabletter, så han hade märkt om det hade varit fel påsar till honom.

Men var finns Ernos medicinlista? Visserligen kvittar det, bara det är rätt i påsarna som han får.

Ringer till Apoteket. Kan lugnt säga att det var fel person på fel plats. Verkade inte alls som att hon brydde sig. Bad mig elda upp den felaktiga listan.

Men detta lugnade inte mig. Utan jag sökte efter tanten, och fick sen tag på sonen. (ville inte ringa henne) Sonen kollade hos mamman om Ernos lista fanns hos henne, men icke.

Nu är frågan Vem har fått Ernos lista??

Det är bra med sekretessen, men ibland är den lite överdriven. Fast nu är det under all kritik, detta får bara inte hända.

Tänk om fel lista hamnar i fel händer. Typ om någon har mycket narkotika klassade läkemedel, och listan hamnar fel.