Jag har mitt handarbete som min terapi. Min systerdotter vill gärna ha hemstickat till sin lilla Melissa. Och då är det extra roligt att sticka då jag vet att det uppskattas. Så länge Elvira vill att jag stickar, så kommer jag att fortsätta med detta.
För två veckor sedan lämnade jag ett avföringsprov. Jag borde ha varit frisk, med misstänkte att jag inte var det. Jag upptäckte att jag hade blod i avföringen. Fredagen den 15 maj kollade jag provsvaret på 1177. Kalprotektinet ska ligga på under 50, i januari låg det på nästan 5000. Efter kortisonkuren så skulle inflammationen ha läkt ut. Men nu låg det på 3500. Alltså långt ifrån okej. Lördagen det 16 maj ordinerade jag själv en kortison kur, 40 mg/dag. Sen åkte vi till Skagen. Jag väntade telefonsamtal ifrån lasarettet, men hörde inget. Förra onsdagen ringde jag in till lasarettet, sa att jag hade börjat med kortisonet. Lustigt ingen läkare hade vidimerat provsvaret, det var inte gjort förra helgen heller. Dåligt. Nå väl, jag hade ordinerat helt rätt. Så nu är det ännu en kur på 8 veckor, därefter ett nytt avföringsprov. Då borde väl inflammationen ha läkt ut.
Soligt och fint väder, men varför måste det blåsa på detta viset??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar